Njuter.
Sitter i solen med en kaffe och lyssnar på musik som får det att knottras på huden. Jag är lycklig. Ljumma vindar smeker mina än bleka armar. Och jag tänker på hur bra jag har det! Att jag har börjat våga så mycket. Att våga säga nej och faktiskt välja vänner som får mig att plocka fram allt detta som jag tidigare hållt undan. Att våga gå vidare och stå för att jag är bra. Det spelar ingen roll att några patetiska människor försöker dra ner mig i deras skit. Jag ÄR untouchable. Mitt innersta är det ingen som kommer åt. De kan slå mig. Bränna upp mitt hus. Förstöra mitt förhållande. Men mitt innersta är det ingen någonsin som kommer åt! Det är så skönt att jag är jag. Att jag inte hänger upp mig på någon. Att jag bryr mig mer om mig själv än andra. Det gott folk. Det är riktig lycka......
